Vindkraft påverkar. – Vi ser definitivt att havsbaserad vindkraft påverkar den marina miljön, men effekterna är mångfaldiga och ibland svårt att kategorisera som positiva eller negativa, säger Samuel Morsbach, doktorand inom marinbiologi och knuten till C2B2.
TEKNOLOGI. Att få fram energi är lite problematiskt. Elda trä sprider partiklar, oljan och kärnkraften har sina baksidor och vattenkraften har stor påverkan på älvarna. För Samuel Morsbach, doktorand på Tjärnö marina laboratorium, är den havsbaserade vindkraften och dess effekter på havsmiljön i fokus.
– Teknologin har en tydlig påverkan på marint liv, säger han.
Värt besväret eller inte – för Samuel Morsbach handlar inte det han gör om att ta ställning för eller emot den havsbaserade vindkraften. Han beskriver den som en nödvändig teknologi för att kunna möta stora globala utmaningar.
– Den kan hjälpa oss att minska utsläppen av växthusgaser och att bli mindre beroende av internationella aktörer. Och därmed också mindre utsatta för kriser som krigen i Ukraina och Iran. Jag tror att expansionen är oundviklig, säger han.
Samtidigt är det ingen högoddsare att det kommer att bli en påverkan på havsmiljön med vindsnurror på hundratals meter, placerade på fundament med vikter på tusentals ton.
Då är det också bra att veta hur det blir och att kunna förutse effekterna.
– Så att vi inte skapar nya problem när vi försöker lösa gamla, säger Samuel Morsbach.
I april höll han halvtidsseminarium för sitt doktorandarbete på Tjärnö marina laboratorium. Då var inte bara handledare och andra forskare på plats. Även vindkraftsindustrin var närvarande, intresset för resultaten är stort.
Fokus södra Skagerrak
I sin forskning har han skapat en tvådimensionell modell av havsmiljön i södra Skagerrak. Ett område som även är i fokus för C2B2:s LivingLab West som han medverkar i.
Där – ungefär mittemellan Marstrand och Skagen – planerar vindkraftsföretaget Zephyr för anläggningen Poseidon med runt 50 till 80 flytande vindturbiner, 260 till 340 meter höga. Den årliga energiproduktionen beräknas till upp mot 5 500 gigawattimmar, motsvarande ungefär fyra procent av landets behov.
Nu undersöker Samuel Morsbach vad anläggningen skulle kunna få för påverkan. I sin modell har han fört in simuleringar av 17 olika grupper av arter, allt från sälar och tumlare till sjöfåglar, fiskar, skaldjur och plankton och hur de knyts ihop genom den marina födoväven.
Modellen simulerar fyra olika påverkansfaktorer när vindkraftsparken är i drift. Det handlar om stora mängder främmande material som förs in i miljön som har förts in när parken byggts upp. Dessutom alstras undervattensbuller som sprider sig i vattnet när turbinerna är i gång. En annan påverkan är den barriäreffekt som fåglar som färdas över eller i vattnen upplever. Sedan är det en påverkan på fisket, eftersom yrkesfiskare inte kan verka inom vindkraftsparken.
För och nackdelar
Men allt måste inte nödvändigtvis vara dåligt. Fundamenten skulle exempelvis kunna vara positiva för vissa arter. Som blåmusslor som bosätter sig på de nya ytorna, något som kallas för rev-effekt. Andra arter ser sina vanliga bottenmiljöer gå förlorade. När det gäller bullret är det främst däggdjuren som ogillar det.
– Det blir ett lågfrekvent ljud under drift. Sedan blir det även en hel del högfrekventa ljud under uppbyggnad och avveckling av en turbin, då handlar det om kortare tidsperioder men med allvarligare effekter, säger han.
Oljuden stöter bort sälar och tumlare.
Fast, säger han, simuleringarna bygger naturligtvis på en hel del antaganden. Exempelvis finns det begränsat med data kring hur däggdjur reagerar på lågfrekvent ljud, och i simuleringarna utgår de från det värsta tänkbara scenariot.
– Det kan också vara så att de vänjer sig.
När det gäller barriäreffekten på fåglar är den påtaglig. Sjöfåglar undviker helst att korsa igenom vindkraftsparker.
– Kollisionsrisken är stor, men det är lite artspecifikt hur det påverkar.
För yrkesfiskarnas del är påverkan direkt. Enligt Samuel Morsbach kommer de så klart att förlora fångstområden. Samtidigt kan det bli en så kallad spill over-effekt.
– Får vi en tillväxt av fisk i vindkraftsparken, bland annat på grund av ett minskat fisketryck, kan det leda till att beståndet ökar även i områden utanför vindkraftsparken, på ställen där du får fiska. Eventuellt kan det kompensera för förlusten av fångstområden.
Den saken finns det dock ännu inga vederhäftiga siffror kring än, men enligt Samuel Morsbach skulle det kunna gå att undersöka med den modell han arbetar med.
– Men i så fall skulle jag behöva vidareutveckla modellen så att den tar bättre hänsyn till ekonomiska aspekter kring fisket, säger han.
I dag, halvvägs kommen med sin avhandling … vilka resultat kan han påvisa? Enligt Samuel Morsbach är det otvetydigt att marina vindkraftsparker totalt sett har en stark påverkan på lokala marina ekosystem. Bland annat sker en förflyttning av biomassa. Men, säger han, det är inte självskrivet att den påverkan är negativ.
– Den kan vara både och, beroende på vilken art du undersöker.
När det gäller marina däggdjur är vindkraft en relevant påverkansfaktor. Där skulle det enligt Samuel Morsbach dock behövas mer kunskap om hur stark ljudpåverkan är.
En tredje slutsats är att han ser både kumulativa effekter och kaskadeffekter. Även om enskilda arter inte påverkas direkt av konstruktionerna kan det ändå bli en inverkan på dem, eftersom arterna är beroende av varandra.
– För att kvantifiera långsiktiga effekter måste vi ta hänsyn till de sambanden.
Våren 2028 ska din avhandling vara klar. Var ska du göra din postdok?
– Än så länge finns inga konkreta planer. Men jag har varit i kontakt med mycket folk under min forskning, och det finns ett stort intresse för havsbaserad vindkraft och ekosystemmodellering. Jag är optimistisk till att jag hittar något.
Kan du tänka dig att jobba även utanför akademin?
– Ja, det skulle jag. Det finns många möjligheter.
Fakta: Samuel Morsbach
Yrke: Sedan 2023 doktorand vid Institutionen för marina vetenskaper. Knuten till C2B2:s arbetspaket 1, Öppna ekosystem och klimatförändringar samt inblandad i LivingLab West.
Ålder: 28 år
Bor: Tjärnö
Familj: Särbo
Intressen: Cello, dykning och att paddla kajak.
Foto: Thomas Drakenfors