Använder alger. – Det finns många saker man kan göra för att minska koldioxidhalten i atmosfären, men flera av dem är rätt ineffektiva, säger Magnus Willner, vd på Arbon Earth som samlar in CO2 i snabbväxande alger som lagras på havsbotten.
Koldioxidfällor är ett sätt att angripa överskottet av CO2 i atmosfären. En aktör inom det fältet är Göteborgsföretaget Arbon Earth som deltog under C2B2:s Test week 2025 på Bornö för ett par veckor sedan.
– Ett bra ställe att både testa saker och bygga nätverk, säger medgrundaren och vd:n Magnus Willner.
För Magnus Willner – maskiningenjör i botten – är olika it-lösningar något av ett spår i karriären.
– Det började när jag var ung och pluggade på Hawaii. Flera jag träffade där hade svårt att hitta bostad, då byggde jag ett system för lägenhetsförmedling.
Han har även skapat en mjukvara för att göra personalenkäter åt en OEM i fordonsbranschen, ett system för tennisbokningar och byggt ett musikspel där man kan lära sig spela piano, gitarr och trummor. Plus ett betalsystem för mobiltelefoner … före Swish.
– Men innan vårt blev etablerat hann Swish dyka upp.
Ett tag var han med och byggde upp en grupp av it-konsult-firmor, som växte till runt 60 anställda.
Satsar nu på CO2-fällor
I dag satsar Magnus Willner sin kompetens och kreativitet på företaget Arbon Earth som utvecklar havsbaserade koldioxidfällor. På ett enkelt, cirka två meter långt bamburör binds rep av naturmaterial. De förses med sticklingar av alger, alternativt sporer. Sedan släpps konstruktionen – Arbon Earth kallar dem OceanPods – ut i havet på olika platser i världen, bland annat i Kenya och Indonesien.
– Det måste vara platser med någorlunda kraftiga utströmmar och stora djup, så öar är ofta bra, säger han.
Väl ute i havet blir poddarna hemvist för olika fiskar som får skydd. Sedan, när makroalgerna växt sig tillräckligt stora, drar de ner podden till botten. Ner i mörkret tar konstruktionen med sig all den koldioxid som algerna bundit upp genom fotosyntes. Och där blir koldioxiden kvar, potentiellt under miljontals år.
– Det är en lösning som har hög additionalitet, hög permanens och låga utsläpp, säger Magnus Willner.
Han jämför med andra typer av koldioxidfällor, som trädplantering. Eller att samla in koldioxid och mineralisera den under marken – en metod kallad DAC (Direct Air Capture).
Trädplantering är enligt Magnus Willén ”det gamla sättet”.
– Det har låg additionalitet, eftersom det är en naturlig del av skogsbruk.
Dessutom lite osäkert.
– Träden kan stå där i femtio år, men så brinner skogen upp och all koldioxid slipper ut i atmosfären.
Dyrt och dåliga resultat
När det gäller DAC har satsningarna enligt honom – trots stora investeringar och dyr kostnad per ton – inte kunnat visa upp några avgörande resultat.
Ett annat sätt är att tillverka biokol genom att elda trä.
– Den allra vanligaste metoden. 90 procent av alla CDR-projekt (Carbon Dioxid Removal) använder den. Tyvärr är utsläppstalen höga, hälften av koldioxiden går rakt ut i atmosfären direkt vid eldningsdagen, säger han.
Enligt Magnus Willner lider inte deras egen metod av de någon av de svagheterna. Additionaliteten och permanensen är hög, utsläppen låga.
Nu satsar Arbon Earth på att uppmärksamma företag på hur de utöver att minska sitt koldioxidavtryck även kan bidra till att samla in stora mängder CO2 från atmosfären, till en låg kostnad.
– Det handlar om 400 kronor i månaden per anställd för ett tjänsteföretag. Kostnaden är som ett gymkort. Då är du med och gör skillnad, säger han.
För den kostnaden kommer företaget enligt Magnus Willner att hamna i koldioxidbalans: samla in lika mycket CO2 som de släpper ut.
Startup med potential
Än så länge drivs företaget som en startup. Men, säger han, potentialen är stor även om varken de eller någon annan erbjuder lösningen med stort L på jordens klimatproblem.
– Nej, det räcker inte med en enda väg, vi måste jobba på många olika sätt, brett.
För att utveckla sin produkt behöver Arbon Earth kunna dokumentera vad som händer när poddarna sjunkit till botten – de kan hamna hundratals meter ner under vattenytan. Därför håller de nu på att utveckla utrustning för att filma dem.
Att testa sättet en metod för att filma var en av de saker de gjorde när de deltog i C2B2:s Test Week på Bornö nu i september.
– Vi var med även förra året, men i år gjorde vi en lite större satsning.
Hur gick det?
– Bra, vi fick flera intressanta inspel. Sedan är anläggningen på Bornö och ön i sig en häftig miljö att få vara i.
Kommer ni även nästa år?
– Ja, det skulle jag tro, om vi har utrustning vi behöver testa. Det är en jättebra möjlighet.
Fakta: Arbon Earth
Företaget grundades 2022 av bland och har sin bas i närheten av Chalmers i Göteborg. Arbon Earth har gjort tester ute på Atlanten – mitt emellan Europa och USA. Här i Sverige har de gjort tester i Grebbestad, på Tjärnö, i Östersjön, på Nordön och i Göteborgs skärgård. Tillsammans med forskare på Chalmers utvecklar de metoder för koldioxidinlagring, bland annat ur rökgaser. De håller även på och utvecklar en bottensåmaskin för återplantering av ålgräsängar.
Fakta: Magnus Willner
Ålder: 50 år.
Bor: Hindås.
Familj: Fru och tre barn.
Lyssnar på: Allt från musikaler till Metallica.
Kör: Lynk&co.