Lättskött produkt. – Du behöver inte tillföra energi, ljus eller näring. Det sköter sig självt, säger Nils Mårtensson på Swedish kelp om tångodling.
I Asien säljs produkter som deras en masse. I Sverige går det lite trögare, även om det finns en tydlig nisch här också.
– Sushirestauranger, säger Nils Mårtensson på Swedish kelp.
Nere i hamnen i Glommen, Falkenbergs kommun, är det ett typiskt februaridis. Ute på en av bryggorna står Nils Mårtensson, iklädd galonbyxor av en typ man bara ser på riktigt sjöfolk. Där, vid bryggan har han en av bolagets experimentodlingar av sockertång.
– Just nu har vi ingen produktionsodling i gång, säger han.
Rep i vattnet
Först i oktober är det dags att lägga ut långa rep på cirka 30 till 40 hektar i Hakefjorden och Mollöfjorden, försedda med små ämnen till vad som ska bli stora tångblad, cirka fem kilo per meter rep som är förankrade på 20 till 30 meters djup. Senast de odlade, 2023, lade de ut 2,5 kilometer rep, i år siktar de på 4 kilometer.
Moderplantorna för testodlingen i Halland plockar Nils Mårtensson och hans kollegor själva på våren, i havet en bit utanför Glommens hamn.
– Vi tar båten och letar upp dem, säger han.
På ett par timmar har två tre personer jobbet klart, efter det kan de skapa kilometervis med rep som de lägger ut i vattnen norr om Glommen. Skörden sker i april.
Kopplingen till C2B2 – där Swedish Kelp är med som intressent – är ganska given. Tångodling är en av de verksamheter som konkurrerar om havsmiljön. Men Nils Mårtensson har även ett brinnande intresse för strukturerad oceanografisk data, och det var så han först kom i kontakt med C2B2:s programchef Torsten Linders.
– Han driver ju också projektet Ocean Data Factory, och det var så vi fick kontakt
Tidigare var Swedish Kelp en del av företaget Kobb som tar hand om råvaran. Men 2023 delade de upp företaget i en råvarudel, Swedish Kelp, och en del för förädling, Kobb – båda med säte i samma fabriksbyggnad i Glommen. Tanken bakom delningen var att kunna renodla de olika verksamheterna, plus att Swedish Kelp kan fortsätta experimentera utan att vara bundna av att leverera vissa volymer.
Gott med vitlök och soja
Kobb bearbetar sockertången till saker som wakame, en typ av tång som många sushirestauranger erbjuder som extraval. Cirka tio ton om året kommer ut från Kobbs fabrik Då är tången kokt och strimlad, marinerad med smakämnen som vitlök och soja. Gott, tycker de flesta sushiätare.
– Men det mesta blir ju gott med vitlök och soja, säger Nils Mårtensson, som själv gärna äter slutprodukten.
– Fast du ska inte äta mer än 100 gram i veckan, säger han.
Tången har bland annat mycket jod i sig, särskilt innan den är bearbetad. 95 procent försvinner när den blancheras. Det där med joden blev mänskligheten varse om under andra världskriget när sockertång användes för att dryga ut deg till bröd i bland annat Norge. Joden lagras i sköldkörteln, viket också är anledningen till att alla boende i närheten av Ringhals har jodtabletter i sina köksskåp. Skulle en allvarlig olycka ske gör den tillförda joden att sköldkörteln blir mättad och inte tar upp den radioaktiva varianten.
– De som åt brödet blev sjuka, säger Nils Mårtensson.
Förra säsongen hade Swedish Kelp inga odlingar i gång. Men 2025 satsar de på nytt.
Blickar mot Asien
Än så länge handlar det om en experimentverksamhet som ger några ton om året som samarbetspartnern Kobb köper upp. Men Nils Mårtensson och hans kompanjoner ser en större marknad långt österut.
– I Asien. För att bli lönsamma behöver vi komma upp i runt 600 till 700 ton, men det är ingenting på den marknaden, säger han.
Minst 20 kronor kilo behöver de ha för att gå ihop.
Nils Mårtensson är civilingenjör med inriktning på väg och vatten, och har även tagit en licentiat i hydrodynamik. 2025 fyller han 68 år, och liksom huvuddelen av de andra i bolaget har han Swedish Kelp som ett slags obetalt fritidsarbete. Sedan hyr de in olika tjänster och utrustning – bland annat skeppare och båtar – inför arbetstoppar, som vid skörd.
Han säger att han brinner för idén om en matproduktion som kräver minimalt med energi. Under odlingsperioden hämtar tången upp sina näringsämnen direkt från havet. Det enda som behövs är det som naturen erbjuder gratis, som tillräckligt salt vatten, näring och solljus.
Men han började sin bana i en mindre miljöinriktad verksamhet.
– Jag jobbade på Arendalsvarvet och byggde oljeriggar. Vi byggde även isbrytaren Oden, säger han.
Under sin karriär som ingenjör hade han sedan liknande uppdrag, ofta med inriktning på produkter nischade för offshorebranschen. Bland annat byggen och drift av flytande offshorehotell.
I mitten av 2010-talet började han i sin nya bransch.
– Hållbar matproduktion är något som världen behöver mer av, säger han.
I dag omsätter Nils Mårtensson allt vad han har av utbildning och erfarenhet åt det.
Fakta: Nils Mårtensson
Ålder: 68 år.
Yrke: Delägare och vd på Swedish kelp.
Bor: Göteborg.
Familj: Fru , tre barn, tre barnbarn.
Intressen: Jag tycker om att vara på havet, fiskar en hel del. (Brandskär) .
Lyssnar på: Rolling Stones.
Kör: Volvo V70 2004.
Fakta: Swedish kelp
Företaget grundades 2018, och avknoppades från matproducenten Kobb i 2023. Företaget har sitt säte i Göteborg och drivs av fem delägare.