AI som verktyg. Oliver Kaspersson på SEI har varit med och utvecklat en pilotversion för en AI-bestyckad chatbot som nu testas i liten skala inom ramen för C2B2:s LivingLab East. – Det är ett försök att göra data mer tillgängligt, säger han.
Inom C2B2 pågår ett arbete med att använda AI för att göra forskning mer tillgänglig och tillämpbar. Nu finns en pilotversion av en chatbot framme som testas i liten skala, ett verktyg som fokuserar på hur havsbaserad vindkraft påverkar ekosystemet i Östersjön.
– Vi har låtit intressenterna i LivingLab East prova och responsen är positiv, säger Oliver Kaspersson, forskare på Stockholm Environment Institue (SEI).
Hans egen roll har till stor del handlat om att koda relevanta forskningsartiklar och mata in dem i boten. Ett material som utgör en kunskapsbas i verktyget.
Med datan på plats går nu att ställa specifika frågor till den AI-bestyckade boten, uppbyggd i ChatGPT:s gränssnitt.
Ett framtida testscenario för en mer utvecklad version av boten skulle kunna vara ett vindkraftsföretag som vill veta hur djurlivet påverkas av de ljud som anläggningarna sänder ut i havsområdet.
Tanken är då att frågan ska kunna matas in och bearbetas med hjälp av AI som använder sig av datan som underlag. Därefter ska boten förhoppningsvis kunna ta fram ett svar.
Än så länge befinner den sig dock i ett tidigt utvecklingsstadium.
Gör kunskap mer tillgänglig
Den frågeställning som har legat till grund för arbetet har varit hur man kan göra den växande kunskapen om marin hållbarhet mer tillgänglig, som en bas för att fatta välgrundade, evidensbaserade beslut kring havsbaserad vindkrafts påverkan på ekosystemet. Enligt Oliver Kaspersson publiceras det stora mängder artiklar i ämnet, vilket gör det svårt att hålla sig uppdaterad.
– Publikationerna kräver dessutom ofta en ämnesspecifik expertis, det är en hel del fackspråk. Mycket finns också bakom betalväggar, eller är svåra att hitta om du inte vet vilka sökord som gäller, säger han.
Arbetet med att bygga upp pilotversionen tekniskt har genomförts av Charlotte Wagner, senior forskare vid SEI:s center i Boston. Efter arbetet med att prompta fram botens funktioner och få den att reagera i rätt riktning har hon och Oliver Kaspersson fått jobba med att gå igenom ett urval av 850 föreslagna internationella studier med fokus på Östersjön och ekosystempåverkan och genom en granskningsprocess välja ut de 26 som var mest relevanta. Därefter har de även etiketterat dem med hjälp av metakod så att de blivit sökbara på rätt sätt.
– ChatGPT har egentligen en begränsning på cirka 20 artiklar, men vi lyckades komma runt det och få in några till.
Under LivingLab Easts möte i december presenterade han testversionen för deltagarna och lät dem testa.
– De var väldigt positiva till visionen och syftet, och tyckte att ett sådant verktyg skulle vara användbart.
Osäkerheter kring om AI läcker
Men, säger han, det höjdes även röster kring de begräsningar som finns och att det kan finnas vissa osäkerheter.
– Det fanns bland annat frågor kring integriteten.
Ett annat problem är att ChatGPT är under ständig utveckling.
– Det händer saker hela tiden. Bland annat märker vi att det ändrar sig lite från tid till annan om du kan använda verktyget i gratisversionen eller om du måste ha ett abonnemang.
Men, säger han, boten är fortfarande i ett pilotstadium. Den testas nu i liten skala.
– Den behöver utvecklas, provas och utvärderas.
Hur var det att jobba med den?
– Spännande. Det är fascinerande att AI är så pass tillgängligt, och ger så stora möjligheter på en mängd områden, högt och lågt. Här skulle det kunna göra konkret nytta för havsmiljön.
Kommer ni att fortsätta utveckla boten?
– Inget är klart, men vi hoppas få möjlighet till det.
Fakta: Oliver Kaspersson
Yrke: Forskare på SEI.
Utbildning: Kandidatexamen i Globala studier och mastersexamen i Hav och samhälle på Göteborgs universitet.
Ålder: 29 år.
Bor: Stockholm.
Familj: Sambo.
Intressen: Skidåkning och fotboll.
Håller på: IFK Göteborg
Åker: Kollektivtrafik och el-scooter.
Photo: Courtney Budelman, SEI